Kompetenskällan

I organisationer som dagligen levererar värde till elever eller andra kunder är medarbetarens förmåga en avgörande faktor för organisationens framgång. Vardagen på våra arbetsplatser består av mellanmänskliga möten och ständiga anpassningar och förändringar både i ett nära och ett mera långsiktigt perspektiv. Medarbetare som fyller sin position och inkluderar personlighet är värdeskapande för organisationen. "Mer än rätt man på rätt plats".

I likhet med att varje organisation behöver utveckla och säkerställa att den är välskött, har varje individ sin egen inre kompetenskälla att lära känna, använda, förädla och vårda. Ju mer vi värdesätter och medvetet använder vår egen inre källa desto mer framgångsrik blir den organisation individen är en del av och desto bättre mår individen själv. Det är den personliga kompetenskällan och hur vi använder den som skiljer oss åt i det som annars kan uppfattas som lika. Det är inte ovanligt att det är just pedagogens personlighet som eleven upplever som skolans mervärde.  

Att äga och fylla sin position i tillsammansarbete, är en nyckel till arbetsglädje och frihet. Varje individ behöver uppleva att arbetet är en värdeökande del av livet.

Genom enkla övningar, information, fördjupning och reflektion i grupp fokuserar vi på ett av följande fokusområden (ett åt gången)

  • Talanger
  • Balans
  • Klarhet
  • Känslor
  • Värden
  • Dialog

Läs gärna mer om dessa sex aspekter genom att scrolla ner på sidan.

Varmt välkommen!  Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

"Kompetenskällan hjälpte mig att lyfta fram det jag redan har i mig. Den stärker mig."

"Jag har fått en ny satsbräda med lite bättre svikt i, in i mitt ledarskap."

 

 

 

 

Talanger

Talanger är begåvningar eller annat vi har särskild fallenhet för. När vi använder våra talanger är vi effektiva, engagerade och upplever glädje. Våra talanger gör att vi sätter personlig färg på metoder, arbetssätt och kunskaper. Vi använder ofta våra talanger utan att vara medvetna om dem. Ju mer vi använder dem, desto mer växer de.

Olika talanger är framgångsfaktorer i olika situationer. När vi känner oss svaga i en situation kan det bero på, att vi saknar talanger som behövs i just den situationen. Detta är våra begränsningar. Vi har oftast lättare att få syn på våra begränsningar än på våra talanger. Andra upptäcker ofta våra talanger innan vi själva ser dem.

Vi mår riktigt bra, när vi både värdesätter och använder våra talanger och accepterar våra begränsningar.

Balans

Balans är en inre upplevelse. Känslan av inre balans skapas av en god dynamik med det yttre, en rörelse, en variation mellan två motsatser, som båda är viktiga för situationen och för oss som individer.

Vi lever i ett ständigt växelspel mellan att rätta oss efter andras viljor och att låta våra egna behov styra vad vi gör, mellan att arbeta självständigt och att arbeta i team, mellan att agera omedelbart och att avvakta, mellan aktivitet och vila, mellan samvaro och ensamhet etc.

Vi upplever inre balans om vi har en god variation med det yttre. Om vi sitter på en gungbräda, vill vi ju inte sitta stilla i horisontell jämvikt. Vi vill ju gunga! Om vi varierar lagom mellan ytterligheterna "högt och lågt" på gungbrädan, mår vi riktigt bra. Ett annat exempel är när vi cyklar i en kurva. Då måste vi luta oss rätt för att hålla balansen och inte komma ur färdriktningen. Precis så är det i alla situationer i livet. När vi upplever obalans, har vi övervikt åt den ena eller den andra sidan. Då är det dags att balansera sig och luta sig åt andra hållet!

Om vi stannar i stark övervikt åt det ena eller det andra hållet alltför länge, riskerar vi att fastna i detta läge. Då upplever vi missnöje, känner oss otillräckliga eller kan utveckla ohälsa såsom stress, utbrändhet eller fysiska sjukdomar.

Vi mår riktigt bra och upplever inre balans, när vi respekterar oss själva och skapar en god dynamik i situationen.

Klarhet

Vår kraft för att skapa klarhet är medfödd och under vår fysiska utvecklingsperiod etableras vår förmåga att rikta den och att använda den för att uppfylla vår vilja och våra drömmar. Vi blir också successivt medvetna om skeendet. Att skapa klarhet kan beskrivas som att uppleva en situation och känna ett behov av att förändra den eller en lust att utforska den för att få syn på något nytt. Ibland kan vi ha en idé om hur vi vill att situationen ska vara i stället eller vad vi vill ta reda på i situationen. När situationen berör oss, upplever vi energin att utforska den eller att göra det som behövs för att förändra den. Vi börjar agera och gör val för att röra oss i önskad riktning. Processen att skapa klarhet är ofta snabb och omedveten. Vi förnimmer möjligen att något händer i oss och känner kraft och vilja och finner oss agera. Andra gånger stöds processen av en medveten dialog och planering.

Att skapa klarhet är energi. Att skapa klarhet minskar oro, osäkerhet och stress. Att skapa klarhet är som att ta ett djupt andetag. Genom att lyssna på våra känslor vet vi, när det är dags att skapa klarhet. Rädsla motverkar klarhet.

Vi mår riktigt bra, när klarhet är en naturlig del av vår vardag. Då värdesätter vi också lättare våra egna talanger och våra personliga värden samt upplever balans.

Känslor

För att fungera riktigt bra som människa behöver vi tillgång till våra känslor. En gammal, men fortfarande ganska utbredd, uppfattning om känslor är, att man bör förtränga de känslor som betraktas som negativa och sträva mot dem som uppfattas som positiva. Risken är då att vi eftersträvar glädje på ett sådant sätt, att vi missar just glädje.

Idag är vi medvetna om, att vi behöver våra fyra grundkänslor; glädje, aggression, rädsla och depression. Vi har tusentals språkliga uttryck som beskriver dessa emotioner. Vi behöver kunna känna igen dem, tillåta dem, lyssna på dem, värdesätta dem, uttrycka dem, omnämna dem och härbärgera dem. Utan tillgång till känslor sker inga förändringar.

Att förtränga känslor bidrar till att skapa både fysisk och psykisk ohälsa på grund av att  obalans uppstår mellan känslor, tankar och vilja.

De fyra grundkänslorna är varandras förutsättningar och bidrar till vår inre balans. Först  när vi har god kontakt med alla fyra grundkänslorna uppstår medkänsla.

Värden

Vi värdesätter sådant som betyder mycket för oss i vårt arbete, i vårt liv, hos oss själva, hos andra och i vår omgivning. Det vi värdesätter ger vi utrymme. Vi ägnar oss åt det, vi pratar om det, vi ger det omsorg, vi tänker på det, vi ger det tid och uppmärksamhet. Vi tillskriver det värde helt enkelt. Det vi inte värdesätter i våra liv krymper och kan helt försvinna.

Det vi ger värde växer. I samma ögonblick som vi värdesätter något blir det betydelsefullt för oss. När vi värdesätter det vi inte har, men önskar att vi hade, växer i stället en brist, saknad eller längtan i oss. Om vi värdesätter det vi faktiskt har, eller det vi kan göra redan idag, ökar detta i värde för oss. När våra vardagliga handlingar har sina rötter i det vi värdesätter, är vi närvarande i det vi gör.

Aktiviteter vi genomför utan att värdesätta dem, brukar vi omnämna som "måsten", "plikter" eller "borden". Dessa tar ofta mera energi än de ger oss. En del aktiviteter kan vi dock inte avstå ifrån, och då är det mera hälsosamt att värdesätta dem!

Dialog

"Dialogue is shared exploration towards greater understanding, connection or possibility" (The Co-intelligence institute, Orlando USA). Dialogen baseras på att deltagarna både lyssnar på andras tankar, känslor och idéer, och lyssnar inåt sig själv samt uttrycker sina egna tankar, känslor och idéer i syfte att nå dialogens mål i utsatt tid.

En väl fungerande dialog förflyttar den gemensamma medvetenheten allt närmare målet och ökar känslan av engagemang, tillfredsställelse och glädje hos deltagarna. I dialogen behöver man inte hålla med varandra och ska inte bedöma det som framförs som "rätt eller fel". Däremot är det viktigt att alla förstår vad som sägs, för att kunna avgöra om det är värdefullt för dialogen eller ej. Dialogen skapar klarhet och bygger resultat.

Om man slarvar med dialogens former, finns risken att det blir mycket prat i stället för dialog. Varje deltagare har ansvar för att uttrycka, om man upplever att dialogen inte fungerar effektivt. På arbetsplatser eller i andra sociala sammanhang uppstår fantasier, antaganden, osäkerhet, missförstånd och andra källor till energiläckage, om dialogen inte fungerar.

Då dialogen fungerar bra upplever vi både glädje och balans.